Svensk ordbok 2009, webbversion
verb allierade allierat
al·li·er·ar●inlåta sig i organiserat samarbete
ofta av militär natur
pol.JFRcohyponymliera sig
landet vägrade att alliera sig med något maktblockalliera sig med ngn/ngt, ngra allierar sigsedan 1655via fra. av lat. alliga´re med samma betydelse, till ad´ ’till’ och liga´re ’binda’; jfr legera, liera sig
Subst.:vbid1-102312allierande,
vbid2-102312alliering;
allians